Kokat i bil utan a/c i afrikahetta. Kört safari på egen hand. Sandra totalvurpade när hon skulle spexa, snart läkt… Sovit i ett stall. Blivit väckt av en läskig katt. Kört över 1400 km i vänstertrafik. Badat i naturpool vid vattenfall. Sett underbara naturscener. Väjt för kor, getter, åsnor och skolbarn som går lösa längs vägarna. Ätit äckligt mycket skräpmat. Båttur tillsammans med flodhästar och blyga krokodiler. Åkt Sydafrikas högsta vattenrutschkana. Dansat med delfiner. Snorklat med hajar. Druckit mer än en Savannah Dry. Lekt på fantastiska stränder. Spanat på valar. Plockat snäckor. Tagit miljoner foton. Fjäskat för lodgeägarnas hundar. Shoppat souvenirer. Testat fiskspa. Spelat kort. Haft ont i halsen. Haft diarré. Blivit vettskämd av en ”död” krabba. Träffat härliga människor från hela världen, dock undrar vi vad alla tyskar gör i SA? Hälsat på ett barncenter. Sovit alldeles för lite. Sovit alldeles för mycket. Haft hemlängtan a´la grande. Svettats. Bucklat en bil, upps. Fått minnen för livet.
Vi har helt enkelt haft så där lagom mycket att göra så bloggen har tyvärr blivit lidande. Men nu har vi tagit oss en stunds lugn och ro (medan backpackerdj:n spelar hög musik över hela Ballito).
Först ut det efterlängtade facit till grodbilden. Hur många grodor såg du?
Vi räknade till 13 grodor och en ölburk
Som utlovat får ni här möta elefantkillarna Casper och Kirschu som vi träffade en av de få regniga dagarna vi haft. Det var ett lerigt möte som vi kommer minnas som smutsigt, kittligt, majestätiskt, högt, gungigt och alldeles, alldeles uuunderbart…Vi kunde dock återigen konstatera att elefantkillar har fem ben emellanåt, vilket ej kan ses på dessa bilder. Om ni undrar hur en elefantkyss känns så ta ett stort, smutsigt dammsugarmunstycke och sätt mot halsen och sug, kittlar dödsskönt.
Casper och Kirschu ca 4-5 meter höga.
Vi har under de senaste två veckorna bilat genom ett helt fantastiskt Sydafrika och Swaziland. Första milen kändes bilkörandet som en osäker bergochdalbana men nu känns det som att vänster sida är som gjord att köra på. Varför köra på höger sida liksom? Dock försöker vi fortfarande växla med höger hand. Vägarna skiftar i kvalité från fina motorvägar till små slingrande och guppiga grusvägar. Man får se upp för lösa och impulsiva varelser längs vägarna. Här är det helt naturligt att promenera längs med en 120-väg eller varför inte stretcha lite vid en påfart?!
Swaziland från ett bilfönster
Kör försiktigt lekandes getter
Denna vackra naturpool hittade vi vid sidan om ett vattenfall i Swaziland, slår vad om att aporna undrade vad släktingarna gjorde. Obs, Jessies idé att hoppa i, och Nej vi tror att det var fritt från krokodiler och ormar och Ja det var kallt.
Vid kuststaden St Lucia stannade vi en natt och passade då på att följa med på en guidad båttur på spaning efter flodhästar och krokodilar. Dock så var krokodilerna blyga och lyste med sin frånvaro. I floden finns dock närmare 1000 krokodiler så baddräkten fick stanna i väskan. Visste ni förresten att flodhästen är det djur som dödar flest personer i SA varje år? När den sover flyter den uppe vid ytan och den kan hålla andan i ca 13 min. När flodhästmamman lägger sig på sidan i vattnet är det dags för ungen att dia vare sig den vill eller inte. Inga fyra timmars regler här inte.
Jag varnar dig, kom inte närmre.
Varmt och skönt.
Vem sa att man behöver solskydd i Sydafrika? De hade rätt.
Snorkling 80 Rand, det kör vi på. Väl i vattnet upptäcker Sandra hajarna som inte alls var bakom glas som hon först trodde. Kan man skrika under vattnet? Oja!!! Jessie höll sig på behörigt avstånd (gömde sig bakom en stor sten tills hajen vänt igen). Vi såg helt otroliga fiskar i regnbågens alla färger.
Ett av önskemålen med vår semester var att få se Indiska Oceanen och bada i vågorna. Vi har under dessa två veckor badat, lekt, hoppat, bränt oss, fotat och haft de helt underbart vid flera stränder. Alla olika. Obs att bränna sig på en Portugisisk Man O´War är inget vi rekommenderar, det är tydligen den mest smärtsamma maneten man kan råka ut för. Jessies ärr syns fortfarande en vecka senare.
Så nära paradiset det går att komma
Lycka
Ligg still Ligg still Vänta Väänta SPLASH!!!!
Varmt vatten, vacker strand och gigantiska vågor
Foto Sandra 🙂
I torsdags besökte vi ett center för barn som av olika anledningar inte längre kan bo hemma. Jessie har länge velat besöka centret och vi har båda läst böckerna om ett av barnen från centret. Det var spännande att få se vad Monica och Basil Woodhouse har byggt upp från grunden och som idag är ett helhetstänkande center som ser individen och dess behov. Även om det var ett otroligt fint center så märker man på barnen att barn mår bäst i en egen familj, något som de strävar efter på centret.
Place of Restoration/Give a Child a Family
What kind of animal is it on this picture?
Right answer will come! 🙂
Tio dagar kvar, snart Sverige kommer vi hem igen!
Once in a life time 
Senaste kommentarer